Nervositet som är i vägen
För ca 3 veckor sen så kände jag en knöl i halsen som jag valde att kolla upp på vc och tur var väl det! För redan dagen efter att jag var på vc (var dessutom en mamma till Sam´s kompis på förskolan som jag kom till på vc) gjorde jag en nålbiopsi på knölen och redan dagen efter det så fick jag besked. Det gick verkligen fort! Det visade på cellförändringar, tumör alltså, så imorgon är jag inbokad på operation för att ta bort den. Det är sköldkörteln som är inflammerad om jag förstått det rätt.
I alla fall så är jag nervös eftersom jag aldrig har blivit sövd förut. Jag har två kejsarsnitt i bagaget, men aldrig en sövning. Wiktor ska släppa mig på KS imorgon innan 10 och operationen är inbokad till 11:30 sa sköterskan när hon ringde. Sen kan det bli försenat beroende på om de får in något mer akut, men så ser i alla fall läget ut.
Morfar har i alla fall hälsat på två gånger i drömmarna de senaste dagarna. Det känns tryggt.
Jag har verkligen försökt sysselsätta mig med allt möjligt för att mina tankar vandrar snabbt iväg till det absolut värsta; att jag dör och lämnar mina barn i så små åldrar. Så skärmtiden har skenat uppåt delux, jag har kommit en bra del på min stickade tröja, har planerat maträtter -ish, vi var och storhandlade igår allihopa och allt annat sånt som går att göra. Har liksom haft fredag = frisören, lördag = köpa garn, söndag = åka och klappa hundar, måndag = storhandla, tisdag = duscha, onsdag = duscha igen och sen till KS.
Jajuste, jag hämtade ut mina nya glasögon i lördags också! Kul! Lite ovant med starkare styrka och att inte anstränga ögonen, men det är ju å andra sidan bra.
Efter besöket hos Kenny. Kortare och mörkare blev det.
Hundarna är en ras som jag är intresserad av, Drentsche Patrijshond