Det svåraste är; hur ska jag börja detta inlägg? Ska jag börja med att klaga på mitt gigantiska munsår som verkar vara en slags munblåsa och är därför så gigantisk att jag kan se den i ögonvrån eller ska jag börja med att berätta hur äckligt det är att spy? Eller ska jag helt enkelt börja från början?

Here we go..

Jag och Wiktor åker Bexan ner till landet och allt är frid och fröjd. Vi går och lägger oss och allt är frid och fröjd. Vi vaknar och är jättetrött på fredag morgon och allt är frid och fröjd. Min släkt skulle stå för alla lekar nere vid midsommarfirandet på landet och därför så var det förberedelser inför det, vilket också var frid och fröjd. Klockan 12.30 så smiter jag och Wiktor iväg in till Gnesta för att komma tillbaka med min syster och min supergulliga systerdotter Netlié! Gissa om alla blev överraskade? Superkul var det i alla fall! Och såklart, allt var frid och fröjd. Efter lekandet och så vidare så går vi upp till huset igen och ska vänta på att maten ska blir klar (Vi alla vet ju hur dåligt det är att dricka på tom mage). Jag hinner öppna en Mythos (öl) och sveper i mig den och so on. Till maten blir det nubbe, bestående av ABSOLUT SVEA och ABSOLUT CITRON samt cider. Hittills så har vi alltså tre olika blandningar vid namn sprit, öl och cider. Såklart, när allt är nere kommer rosévinet och hälsar på samt mera cider. Alkoholen snurrar i huvudet och alla är go och glada - tills morgon dagen kommer. Jag och Wiktor hade bestämt att vi skulle sova bredvid varandra i en 90cm bred säng och jag hade en stenhård kudde. Jag vaknar med huvudvärk, från kudden, och illamående. Kommer upp till Stora huset och sätter mig för ett glas vatten som motvilligt går ner. Ett glas o'boy försökte jag också få ner, men förgäves. Resultatet blir att jag går och lägger mig i mormor och morfars säng och blir liggandes där fram tills på eftermiddagen. Direkt när mitt huvud nuddar kudden så kommer känslan vi alla hatar. Magen vänder sig, jag springer upp och bankar på toalettdörren. Den enda toaletten på ett landställe som ger 25 personer tak över huvudet. Min moster öppnar och jag springer in och där kommer hela festen jag hade i min mage från dagen innan. Mysigt? Nej. Men det här inlägget är verkligen inte menat att bli mysigt. I mitt huvud så kan jag inte sluta tänka: "Fan vad äckligt att ha bulemi. Hur klarar folk av det?" Två gånger händer samma sak och jag vill bara somna men ack, det går såklart inte. Min syster kommer in med min systerdotter och lägger jordens sötaste sovande 1åring bredvid mig och hur ska jag kunna somna då? Efter mycket om och men så kommer Wiktor och min syster in i rummet och frågar om jag ska med och bada, och tamejfan det ska jag! Så vi åker ner till badet, för jag orkar inte gå, badar och åker sen hem igen. Då börjar jag känna mig levande igen, men alkohol den dagen blev det ej. Somnar bredvid min älskade i samma 90säng som är otroligt hård och absolut inte skön någonstans, så nu ska det faktiskt bli skönt att få sova i min alldeles egna säng. Min säng. Dock utan Honom med stort H. Han är hemma hos sig och ska sova där. Utan mig. Och jag ska få sova här, utan Honom. Men imorgon kommer Han hit! Min Wiktor!


Och på lördag så fyller jag år. Hur fan gick tiden så snabbt?





Och mitt munsår är ser ut som vårtan alla elaka häxor har på sin nästa i tecknade filmer. Fast den här sitter över min överläpp. Jag har aldrig haft ett munsår som aldrig haft någon slags övergång till mina läppar på munnen. Fan vad jag hatar munsår!